Storyn i Starzinger är en modern tolkning av en gammal kinesiskt saga. Sagan är i sin tur byggd på en verklig händelse som inträffade för över 1300 år sedan.
Peter Johansson, religionstuderande vid universitet i Dalarna, Sverige, har skrivit en detaljerad historia av detta. För att gå djupare in i Starzingervärlden och uppskatta den på en annan nivå, kan du läsa hela texten här.
Peter Johanssons
Att Förstå Starzinger
Peter Johansson, johansson_p@home.se
Student vid institutionen för religionshistoria, Högskolan Dalarna
The understanding of Starzinger 1.1, 2001-03-31
Originalets titel: The Understanding of Starzinger
Översättning från engelska: Emil Wickman 2003
Historien bakom Starzinger/Spaceketeers
För att till fullo förstå den underbart spännande och engagerande Starzingersagan (känd som Spaceketeers i USA), måste man gå tillbaka många hundra år i tiden. Det enklaste sättet att beskriva sagans ursprung är att dela in de historiska aspekterna i tre sektioner. Den första är det autentiska skeendet runt Hsüan-Tsan och hans pilgrimsfärd till Indien. Den andra är Whu Ch’eng-ens skrifter där han skriver om Tsüan-Tsan och hans resor. Den tredje är då Whu Ch’eng-ens skrifter återtolkas och omskrivs till Starzinger.
Hsüan-Tsan
Hsüan-Tsan var en buddhistmunk och pilgrim som levde mellan åren 602-664. Hans berömmelse vilar på arbetet med de många buddhistiska skrifter han översatte från sanskrit till kinesiska, men också genom det han nedtecknat från sina resor till Centralasien och Indien. Hsüan-Tsan föddes i en konfuciansk familj i Kina och uppfostrades därför i den konfucianska tron. Missnöjd med religionens levnadssätt konverterade han, tillsammans med sin äldre bror, till buddhismen. Hsüan-Tsan började studera buddhistisk filosofi men upprördes över de många motsägelserna i skrifterna. Missnöjd med de lösningar hans kinesiska mästare presenterat, bestämde han sig för att år 633 resa till Indien.´
I Indien besökte Hsüan-Tsan alla de heliga platser som hade något samband med Buddhas liv och han färdades längs med öst- och västkusten på subkontinenten. Den största delen av sin tid spenderade han dock i Nalandaklostret, det stora buddhistiska centrat för lärande. Där finslipade han sina kunskaper i sanskrit, buddhistisk filosofi och indiskt tänkande. Hsüan-Tsan återvände till Kina 645 där han spenderade resten av sitt liv åt att översätta de buddhistiska skrifterna; 657 föremål packade i 520 lådor, som han tog med sig från Indien. Hans insatser var så uppskattade av kejsaren att han gavs det hedersamma namnet Tripitaka. (Notera: blanda inte ihop namnet med tripitaka som betyder ”de tre korgarna” – de kanoniserade skrifterna som är väsentliga för den buddhistsiska filosofin.)
Hsi-yu chi
Oräkneliga historier och legender om Hsüan-Tsans resor berättades. Tack vare en stark muntlig tradition i Kina blev snart berättelserna osannolika. Berättelser om hur Hsüan-Tsan mötte olika demoner, monster och onda andar längs sin färd kom att spridas. Sedan efter åratal av berättande, inkluderade någon en apa (Sun Wukong) i historien. Det här var en apa som eskorterade Hsüan-Tsan till Indien. Idén om apan blev så populär och snart inkluderade alla berättelser om Hsüan-Tsans resa aplärjungen.
Gradvis blev apan mer och mer populär tills han slutligen tog över hela historien som huvudperson. Även om det redan fanns gott om redogörelser av Hsüan-Tsans resa, blev den väldigt populär då Wu Chéng-en (1500 – 1582) skrev en komplett redogörelse av hela resan. Den hette Hsi-yu chi (The Journey to the West = Resan Västerut) och tillsammans med Hsüan-Tsan (kallad Sanzang Fash i Hsi-yu chi) och apan fanns också en gris (Zhu Bajie) och en vattendemon (Sha Wujing). Pilgrimsfärden tog nästan tjugo år och det fanns demoner och monster i varje hörn. Hsi-yu chi kallas Sayuki på japanska, vilken älskas av miljoner barn i Asien genom historier, videospel och tecknade serier.
Starzinger/Spaceketeers
Starzinger är helt enkelt en återtolkning av His-yu chi (eller egentligen Sayuki eftersom Starzinger är japansk) och då vi tittar närmare på detaljerna blir detta uppenbart. I Starzinger representerar prinsessan Auroras färd till Great King för att återställa galaxenergin Hsüan-Tsans resa till Indien. De svenska namnen på våra tre hjältar är skenbart bättre än de amerikanska om vi ska förstå sambandet mellan Starzinger och Sayuki. Som en notering kan sägas att deras engelska namn är influerade av Dumás kända roman ”De tre Musketörerna” som lätt kan kopplas ihop med de engelska namnen från serien. Här nedan ser du att de svenska namnen bättre liknar de riktiga namnen i Sayuki men det är en viktig skillnad där också:
Swedish |
Engelska |
Japanska |
Japanska |
Kinesiska |
Engelska |
|
Starzinger | Spaceketeers | SF Starzinger | De tre Musketörerna | Sayuki | Hsi-yu Chi | Journey to the West |
Princess Aurora | Princess Aurora | Princess Aurora | – | Sanzo-hoshi | Sanzang Fash | Tripitaka |
Jan Cogo | Jesse Dart | Jan Coogo | D’Artagnan | Son Goku | Sun Wulkong | Monkey |
Don Haka | Porkos | Don Hakka | Porthos | Chohakkai | Zhu Bajie | Pigsy |
Sir Djorgo | Arimos | Sir Jogo | Aramis | Sagojo | Sha Wujing | Sandy |
1. Apan i Sayuki är i Starzinger representerad som en extremt kraftfull cyborg (hälften robot, hälften människa). Hans hår hänger ner over öronen och påminner om hur aporna ser ut it filmen “Apornas Planet”.
2. Grisen är avbildad som en väldigt knubbig och matälskande cyborg. Kanske är den bästa likheten med Sayuki den att han är från Lerplaneten. Också har vi det engelska namnet Porkos (Fläskos), som talar för sig själv.
3. Vattendemonen är representerad av en cyborg med en treudd som vapen. Han har också simfötter och är den enda som kan slåss med sitt skepp under vatten.
Övriga kommentarer
Jag finner Starzinger intressant från en religiös synvinkel och många av mina frågor angående detta skulle kunna besvaras om jag kunde japanska och hade tillgång till den japanska originalserien. Detta för jag känner att den svenska versionen är dåligt översatt. Ibland reagerar karaktärerna väldigt konsigt till vad de säger. Ibland, som i det sista avsnittet, är översättningen helt klart fel: Vi kan höra då Prinsessan Aurora tänker högt och säger -“Hur ska Djorgo klara sig utan sin Astrolans” eller –“Jag kontaktar Dr. Kitty på Great King”. Dr. Kitty är på jorden och Cogo är han med lansen. Jag undrar också om alla de kristna härledningarna är från dålig översättning. Du kommer höra att de flesta karaktärerna ber till ”Gud” då de behöver hjälp. Till och med Dr. Kitty ger upp sin vetenskapliga tro i sista avsnittet och ber Gud om hjälp i den sista striden. Jag frågar mig själv, vad sägs egentligen i det japanska originalet? Man kan dock inte hjälpa att koppla ihop den sista striden i Starzinger med det kristna konceptet om Armageddon. Det elaka monstret som sätter samman sina arméer för den sista striden till exempel. Han kallas ”Satan Golgat” eller bara ”Satan”. Vad säger det japanska originalet om det undrar jag?
Källor:
Encyclopaedia Britannica
Gombrich, Richard ”The World of Buddhism” 1984.
Thompson, Laurence G. ”Chinese Religion” 1996.